torsdagen den 30:e december 2010

Föräldrafritt har börjat.



Igår började kanal 5:s serie "Föräldrafritt".
Och reaktionerna var starka om man kollar bloggar. De flesta i vuxen ålder tyckte det var hemskt såklart, men den inställningen skapade dom sig innan programmet sändes.

Jag undrar varför folk egentligen kollar om dom tycker att det är fruktansvärt? Om man inte vill bidra till att fler såna här serier sänds så kan man ju inte sitta och kolla på programmen för då är det ju ingen som bryr sig om vad man tycker om såna serier.
Sluta kolla då, för till sist så handlar det alltid om tittarsiffror, inte vad man har för åsikter.

Jag och två andra kollade.
Hade läst så mycket hemskt innan det sändes, men blev överraskad över att om det gick för långt så ingriper kameramän och också föräldrarna.
Sen kan man ju tycka precis vad man vill om programmet.

Mobbing på hög nivå, men det kunde man ju räkna ut innan. Barn mobbar varandra även inför vuxna auktoriteter till vardags, så naturligtvis så svämmade programmet över av mobbing.
Det jag mådde sämst på var när några av flickorna gick in och skrev saker på väggarna, gjorde "blodiga" handavtryck på väggarna, i huset där andra skulle sova.
När en liten tjej (8år) grät för att hon blev rädd, då kan man ju inte låta bli att bli förbannad.
Och dom man ska bli förbannad på är ju föräldrarna som utsätter sina barn för detta.
Hade det varit mitt barn och om jag av nån anledning hade fått ett totalt hjärnsläpp och låtit mitt barn vara med , så skulle det varit det som hade fått mig att plocka med mig mitt barn och åkt hem.

Om jag kommer att titta på de nästkommande avsnitt vet jag inte, skadan för dessa barn är redan gjord och blir varken mer eller mindre för att jag tittar eller inte tittar.

Jag skulle vilja, med stor säkerhet, säga att inga föräldrar i Sverige skulle utsätta sina barn för detta. Men jag vet faktiskt inte om det stämmer. Sensationslystna idioter finns ju alltid, även inom kategorin svenska föräldrar...

Carpe Diem!

onsdagen den 29:e december 2010

Sluta röka?

Alla har väl sett Ica:s senaste reklamfilm där Ica-Stigs nyårslöfte är att sluta röka.
Om inte så kan du se den här:




Min dotter ställde en fråga igår:
-Är det Ica-Stig som ska sluta röka eller är det Hans Mosesson?
En ganska relevant fråga, för om det bara hade varit karaktären Ica-Stig så är det ju inga problem för honom.
Men jag kan meddela att det både är Ica-Stig och Hans som slutar. Eller hur man nu ska skriva..


I Aftonbladet kan man läsa om detta och det finns också en omröstning om Ica borde sluta att sälja tobak.
Ja-sägarna är fler än nej-sägarna.


Men skulle det verkligen funka i verkligheten? Knappast.
Om Ica hade förlorat alla kunder som röker (antagligen hade de ju börjat handla i någon annan butik som säljer tobak) så tror jag knappast att Ica skulle klara sig.

Nej, låt folk bestämma själva.
Vill de ha kol eller andra följdsjukdomar så låt dom få det då.


Måste citera Hans Mosesson: "Det är inga svårigheter att sluta, det svåra är att inte börja igen." Klok man det där!

Carpe Diem!

tisdagen den 28:e december 2010

Tiggare, vad gör man?

Bor man i Göteborg så är tiggare en otroligt vanlig syn.
Jag blir vansinnig!

Som den här tanten som står på alla fyra hur länge som helst för att få pengar i burken framför henne.
Det skulle aldrig falla mig in att ge henne pengar.


Utanför affären i närheten där vi bor så står en ung kille (väldigt ung) med en melodica. (se bild nedanför)
Varje dag (nästan) står han och blåser i den och spelar samma melodislinga om och om igen, om och om igen.
Hade han bara varierat sig och lärt sig mer melodier så hade det varit uthärdligt, med denna slinga han spelar om och om igen kryper in i skinnet på en när man sitter och kollar tv eller film och vill koppla av.
Melodislingan hör oavsett om man pratar eller lyssnar på radio eller musik.
Och han har nog stått där i hela December iallafall.
Det är nästan så jag går ut och ger honom 100 spänn för att ge sig av, men då försvinner han väl aldrig!



Om man åker spårvagn så kan man råka ut för en kille som spelar Hammered dulcimer.
Hur det låter kan du kolla på YouTube-klippet.
Föreställ dig att du sitter på vagnen. Killen hoppar på med detta instrumentet på magen och spelar som en galning en (!) meter från mig.
Jag höll på att flippa!
Jag blir bara vansinnig och vill bara skrika ut att JAG VILL INTE GE NÅGRA PENGAR!!

Sen finns det gubbar med dragspel som också hoppar på vagnarna och spelar för alla som inte vill höra medans en tjej går runt på vagnen och sticker upp en burk under näsan på alla.
Detta är otroligt irriterande, och det stör mig att jag får betala för att åka spårvagn, medans dessa tjuvåker och ska dessutom ha pengar för det.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
- Ge dom inga pengar, det är organiserade ligor som ligger bakom att dom är här, och de får inte behålla pengarna själva, utan det är ligorna som tar alla pengar.

Läs mer här.

Vill man ändå hjälpa så kan man ge dom mat, en hamburgare eller vad som helst.
Titta på fotot högst upp som jag tog när jag var i stan. Någon hade köpt hamburgare och ställt det vid hennes sida.
Precis så ska man göra!

Carpe Diem!

måndagen den 20:e december 2010

Inga julkort från mig!

Jag skickar inga julkort.
Faktiskt inga alls.
Förstår inte nyttan för de som jag bryr mig om träffar jag över jul eller nyår, eller så pratar jag med dom i telefon, eller har kontakt via mail.

Men här på bloggen vill jag ändå önska alla en lugn o skön Jul med lite vanliga kort.




Stressa inte ihjäl er därute.
Bli inte besvikna för att ni kanske inte hinner med allt som ni tycker att man borde. Var istället glad över att kunna vara tillsammans med dem du älskar, det är ju ändå det viktigaste!

Carpe Diem!

Ett litet steg i rätt riktning.


En julklapp färdig!

Carpe Diem!



Dagens händelse.


Idag var jag ute på promenad i kylan.
Blev då stoppad av en reporter från P4 och blev intervjuad om granar. Om jag hade köpt en gran, (nej det har jag inte, dottern kom och överraskade oss med en igår) vad den hade kostat, om jag tyckte att den var billig. Hur mycket jag kan tänka mig att ge för en gran. Vad tyckte jag om priserna på granar där jag bor?

Inte särskilt intressant, men en kul grej såhär före julafton.

Vad har ni för gran? Vad kostade er och vilken summa är okej att ge för en gran?
Är det verkligen rimligt att betala över 500:- för en ädelgran?

Carpe Diem!


onsdagen den 15:e december 2010

Bortskämd.....!


I två dagar var vi utan kallvatten pga av nån läcka.
Varmvatten hade vi hela tiden. Kokade vatten och kylde ned det, men kunde inte dricka det för jag tyckte det smakade urk.
Dagen efter så hade vattnet ännu inte kommit så det blev till att knalla till ICA och köpa 3 liter vatten på flaska.
Flaskvatten hade denna dag strykande åtgång till Ica:s förtjusning.
Nu när vattnet kommit tillbaka så inser jag hur bortskämd gemene man är. Vi har det så bra att vi inte inser det själva.
"Herreguuud, kallvattnet är borta, jag har inget att dricka, jag kan inte duscha, hur ska vi klara oss??"
Riktigt så illa var det ju inte, men inte långt ifrån.
Detta har iallafall fått mig att komma ihåg hur bra jag har det! Och det kan behövas en påminnelse om det ibland.
Carpe Diem!

måndagen den 13:e december 2010

Fototriss.

Rund är ämnet på fototriss denna veckan.
Så här kommer mina bilder från förmiddagens promenad.








Fler Fototrissare hittar du här.
Carpe Diem!

I lördags.

Terrordåd i Stockholm.
Jag läste om det först på söndagen.
På nyhetsmorgon idag måndag så diskuteras det vilt om det som hände.
På något sätt så känns det som att vi i Sverige har varit skonade länge från den här sortens händelse. Och varför skulle det inte kunna hända här när det händer i andra länder.

Jag menar, personer med en sned verklighetsuppfattning finns det nog precis överallt. Det jag kan reagera på kraftigt är att en bild på mannen cirkulerat fritt på nätet, och hans familj kommer att få skyddat boende eftersom att det finns en hotbild mot dom.
Vilket inte är så himla rättvist mot dom, för jag tror att dom inte haft en aning om hans planer. Eller det kanske blir mer rätt om jag skriver att jag hoppas att dom inte visste.


Jag kommer överhuvudtaget aldrig att förstå självmordsbombare. Hur rättfärdigar dom att det är helt okej att spränga ihjäl sig själva med risk att oskyldiga människor blir drabbade. Det kan ju även finnas andra muslimer i folksamlingar.
Vart når man med att spränga ihjäl sig själv?
Jag fattar inte alls. Den här mannens uppdrag i lördags blev ju helt misslyckad då det bara var han som dog. Som tur är får man ju ändå säga.

Hade jag bott i Stockholm så hade jag nog undvikit att åka in till City. Trots Säpos uppmaning att fortsätta som vanligt.

Carpe Diem!

Lucia.


Eftersom att jag har tre barn, så har jag alltid haft fullt upp med att fira Lucia.
Fixa lucialinnen, luciakrona, tomtekläder och annat.
Koka kaffe, ta fram pepparkakor och lussebullar och in för att lussa för gubben.


Sen blev barnen större och större, och pö om pö har man kunnat sluta med all stress denna dag.

Men det är inte utan saknad jag sitter här och hör luciatåget på tv:n.
För att se sina barn vandra i tåget med lysande ögon och glädje i hjärtat är det bästa som finns!
Carpe Diem!

fredagen den 10:e december 2010

Julstämning i Göteborgs City.

Idag åkte jag o gubben till centrala stan.
Där fanns David Batra:

På Gustav Adolfs torg så såg vi en massa facklor och gick
naturligtvis dit!

Göta Lejons musikorkester var på plats.



Vi lämnade fackeltåget och jag passade på att fota hjulet!
Den här killen var helt sanslöst bra på sin trumma.
En sån taktkänsla och sån fart i trummandet att man tappade hakan!
Utanför Palace (som jag för övrigt aldrig varit på)
Fanns en gran med blå ljus.
Vid trädgårdsföreningen hittade vi levande eldar,
Och barn som åkte skridskor till julmusik.





Finally! Framme vid Götaplatsen och det vi åkte till stan för.
En grön upplyst Poseidon.
(Nej det var inte därför vi åkte till stan)
På sommaren trängs vi Göteborgare på Götaplatsen,
på vintern står vi där och trängs igen
.
Avenyn innan Göran Johansson tände julbelysningen.
EFTER att julbelysningen är tänd.
Julfilm mot konstmuseets fasad.

Foto nerför Avenyn från ett bättre ställe.
Alltså....det här med det blåa är ju inte särskilt snyggt.......egentligen!
Denna fredageftermiddag och kväll bjöd iallafall på julstämning på hög nivå.
Årets jul kommer att bli KANONISH!
Carpe Diem!

På promenad i snön.


Vintern är härlig!
Härligt är det när vovven har en kompis med sig på promenixerna ibland. Återigen måste jag ju rekommendera cockerspaniel som ras.
Det finns inget bättre!

Carpe Diem!

Promenad och vapendragare.

Att vara ute på kvällspromenad med lilla vovven när det är få människor ute, och snön ligger på både mark, träd och tak är som att vandra i en saga.
Alla stadens ljud dämpas av snön, adventsljusstakar och stjärnor lyser i fönster, balkongerna är smyckade med granris och ljusslingor.
Min lilla vapendragare.
Som en saga.

När vi kom hem var det dags för första badet hos mig,
efteråt låg Amy och mysade i täcke.

Kan man ha det bättre?

Carpe Diem!


Fredag inleds.

På lördagarna denna hösten har jag och gubben suttit som klistrade framför tv4 och kollat på "Så mycket bättre".
Nu är det väl ett avsnitt kvar imorgon och gissa vem som missar det? Jo, jag o gubben för det står julbord på agendan.
Men tack och lov så finns tv4 play, så det kommer vi att se sent på lördag istället.

Jag tycker ju (precis som alla andra) att September gjorde en kanontolkning på Petters "Mikrofonkåt".

Så här kommer den:



Ett mycket bra sätt att inleda fredagen med. ;)

Carpe Diem!

onsdagen den 8:e december 2010

Big Brother, fast för barn.

I December kommer kanal5 visa en engelsk dokumentärserie som liknar Big Brother.Den heter "Föräldrafritt".
I serien är att det är barn 8-11 år som ska bo i ett hus tillsammans utan föräldrar i två veckor.
Dom ska klara av att sköta ett hem, laga mat, få pengar att räcka osv.


Naturligtvis blir man upprörd när man tittar på ett utdrag på aftonbladets hemsida.
Där ser man Sid, 9 år som är jättehungrig för han kan inte laga mat, och dom som kan delar inte med sig.


Man frågar sig självklart vad det är för föräldrar som utsätter sina barn för detta som kanske för vissa barn blir ett trauma som de får leva med i hela livet.
I England skapades det verkligen debatt när den sändes där för ett år sedan.
Något som kanal 5 räknar med att den även kommer att göra även här. Och det är klart att människor som ser serien kommer att förfasas, diskutera och verkligen dra fram ämnet i ljuset.

Precis som kanal 5 såklart räknar med.
Att kanal 5 köpt in serien tycker jag inte är konstigt, för det handlar ju om tittarsiffror, och en sån här serie lär ju få X antal tittare. Att gapa om deras moral spelar ju ingen roll.


För det är vi, du och jag, som gör att såna här serier köps in och kablas ut i verklighetens slaskhink.
Kanske det är vår egen moral och etik vi bör ifrågasätta istället.
Hade det inte dragit tittare så hade den aldrig köpts in.


Så, vad gör vi nu då när den kommer på tv? Tittar vi? Förmodligen gör vi det.

För så ser verkligheten ut.



Här kan du läsa artikeln och se utdrag ur programmet.



Carpe Diem!

Mysoverallen här för att stanna?

När jag såg Glenn Hysén i tidningen så tänkte jag att: "Han gör verkligen precis vad som helst för pengar."
Började av nyfikenhet kolla upp detta med Onepiece som overallerna nedan heter. Tre killar i 20-årsåldern i Norge har tagit fram dessa myskläder.
Först skrattade jag bara åt hela idén, men sen började jag fundera på om det kanske inte var så dumt iallafall.

Onepiece finns i olika färger och utföranden,
både som vuxenoverall och för barn.




Vad skönt att dra på sig en sån på kvällen i vintermörkret, krypa upp i soffan med en bra bok och thé.
Tanken känns mer och mer tilltalande. Men framförallt så inser jag att tonåringar och unga vuxna hakar på detta modet.
Men jag hoppas inte att det blir som i Norge, att folk har på sig dom när dom ska ut på helgerna, där går min gräns för vad som är okej.
Vad kostar dom? Över 1000-lappen både för vuxenstorlekar och för barn.
(Men på BikBok har dom helt okej overaller för 499:-, mer överkomligt alltså)

Carpe Diem!


tisdagen den 7:e december 2010

Välkommen till mig Lulu!



Jag beundrar folk som är duktiga på det dom gör.
Lulu Carter är en sådan person.

I början när hon var på tv så tyckte jag inget alls om henne. Varken henne som person eller det hon gjorde.
Men hon har med tiden verkligen visat vem hon är och vad hon kan!
Nu skulle jag verkligen vilja ha hem henne hos mig så att hon kunde göra om och designa mitt hem lite grann.
Det hade varit så härligt eftersom att jag själv är urkass på det.

Så snälla, snälla, snälla Lulu, kom hem till mig!!
Jaja, en kvinna kan väl få önska och drömma!

Carpe Diem!

måndagen den 6:e december 2010

Show me your´s....

And I´ll show you mine!

Fotoutmaningen hos WTFDC denna veckan är: "Hur mycket snö har ni?

Vi i Göteborg har ganska mycket snö just nu, men det som
är vackrast i mina ögon är träden med snö på varenda liten gren.
Så här kommer mitt bidrag:
Fler tolkningar hittar ni här.

Carpe Diem!

Skillnad på kändis och kändis.

Julia Roberts gör reklam för kaffe och får 11 miljoner för det.
Janne Schaffer gör kaffereklam och får en promille av det, och då riskerade Schaffer ändå livet...!

För det första...hur stor i världen är Janne Schaffer, var är han känd förutom i Sverige?
Hade jag pratat med mina barn om honom så är det stort tvek på att dom ens vet vem det är.
Det är en helt annan sak med Julia.
Hon är känd över hela världen och reklamen får då större genomslagskraft, svårare än så är det inte.

Att Schaffer "riskerade livet" klingar falskt i öronen.
Han fick stå på en plattform, utan säkerhetslina, och det var väldigt vingligt.

Jag kallar inte det att riskera livet faktiskt, och han var ju inte heller ensam på plattformen.
Hur mycket fick de andra i lön jämfört med Schaffer?
En promille?


Carpe Diem!

lördagen den 4:e december 2010

Stenas framtid i hamnen - vad tycker du?

Läser en artikel som Ola Nylander skrivit i GT.
Den handlar om Stena Line och deras avtal som det ska förhandlas om inför de kommande decennierna.

Ola verkar vara förbannad och vill att hamnen ska ges till Göteborgarna, bort med Stena Line alltså.


Jag vet faktiskt inte om jag håller med. Visst hade jag tyckt att det skulle vara jättehärligt om jag hade kunnat gå rakt ner till vattnet utan att behöva ta mig ner till Röda Sten.


En annan fördel som Ola skriver om är att om Stena försvinner så kan vi bygga bostäder där Stena ligger idag.
Där tappar han mig kan jag ju säga.

Vill vi verkligen ha ett till Älvstranden fast på denna sidan?




Visst, det är jättefint på Älvstranden, men så ser det ju ut i de flesta städer med vatten.
Jag kan ju tycka att Stenabåtarna bidrar till en underbar stadsbild över Göteborg.
Vi bor ju ändå i en hamnstad som har varit väldigt livlig, och för mig så utgör Stenabåtarna en påminnelse om det.

Sen kan jag ju tycka att det kan finnas lite mer tillgång till älven även för oss som bor här. Men skulle man inte kunna kompromissa?

Bygga svindyra hyresrätter och snordyra bostadsrätter tycker jag absolut inte är nåt alternativ. Känslan som nu finns här skulle gå helt förlorad, och jag älskar min stad och stadsdelen jag bor i.
Om du vill läsa artikeln så kan du göra det här.

Carpe Diem!

Här kommer lilla Ludde...!

Igår när jag och Amy var ute på kvällspromenaden så kom det en kvinna med en liten, liten vovve.
Eftersom att den hade flexikoppel på sig så sprang han lite hit o lite dit. När han fick syn på Amy så såg man ju hur mycket han ville komma till oss, och rätt var det var så kom han springande och vi stannade och pratade lite med honom.
Ägaren till lille Ludde kom och bad om ursäkt;

-Jag fattar inte hur han kom ur selen!?
- Vill man så kan man , sa jag, men tänkte: -För att selen är för stor!

Nåja, ingen skada skedd. Ludde var en liten dvärgspets, men nu när jag sökte efter bilder på en sådan så lär jag mig att det heter dom inte längre, utan det korrekta namnet är numer Pomeranian.
Orkar inte forska i varför det är så, men konstigt är det tycker jag. För mig är en dvärgspets en dvärgspets!


Carpe Diem!

fredagen den 3:e december 2010

Att glädja andra.

Sånt här får mig att bli glad.
Någon ville sprida lite julkänsla, och det lyckades dom bra med tycker jag!
Denna finns på Allmänna vägen, Majorna, Göteborg.



Visst är det härligt!?
Kreativitet precis vart man än går!
Carpe Diem!