Skor, skor, skor.

Som jag har skrivit förut så älskar jag sneakers.
Har alltid gjort och kommer väl alltid att göra.
När jag sitter på hemmet i min rullstol så kommer jag väl antagligen att fortfarande ha sneakers.
Köpte mina första för cirka 30 år sedan, och varför inte fortsätta i 30 till?

Ett givet kort till våren är såna här:

Nu har jag precis upptäckt nya skor som jag vill ha.
SVEA.
Alla barn, tonåringar o vuxna springer ju runt med mössor eller väskor från SVEA.
Men det finns skor också.
(antagligen har det funnits hur länge som helst, men det är först nu som jag har upptäckt dom)
Kolla här:

Underbara!
Funderar på såna här till sommaren:

Blir ju galen på att vintern fortfarande är kvar.
Älskar dock mina UGGS som har varit helt underbara i vinter.
Har ju ofta ont i fötterna, men tack vare dom så har jag knappt haft ont alls.
Väldigt mjuka och bekväma, men framförallt varma.

Snart, snart får vårskorna komma ut ut garderoben!

Carpe Diem!

Alice B.

För mig en helt ny musikbekantskap som blivit jämförd med Håkan Hellström - Alice B.

Det är stort att bli jämförd med Håkan.
Jag tycker ju inte att man egentligen kan jämföra Alice B med honom.
Inte på riktigt iallafall.
För det tar tid att bli ett med Göteborgssjälen som Håkan har blivit.

Men visst kan jag förstå att det jämförs åt det hållet.
Musikspråket är detsamma och melodislingorna lika bekymmersfria.
Jag ska hålla utkik efter Alice framåt, för det behövs en tjej på den så annars mansdominerade göteborgsmusikhimlen.
Blandat är bra.

Vilken enorm musiktalang det finns här i vår älskade stad.
Håkan, Kapten Röd, Nationalteatern, Roffe Ruff, Mustasch, Dead by April, In Flames, Graveyard, Hardcore superstar, The Soundtrack of Our Lives.
Det finns fler men det var dessa som dök upp i huvudet just nu.

Och nu kanske Alice B.

Carpe Diem!

BB.

I söndags körde det igång igen.
Big Brother 2012.

Det spelar ingen roll vad jag har för tankar om deltagarna i dagsläget.
Den inställningen kommer som vanligt att förändras under programmets gång och jag kommer precis som alla andra att ha mina favoriter klara om ett tag.

Fint, nu vet man vad man ska göra i ca 100 dagar!

Carpe Diem!

Stockholm tur & retur.

Har besökt vår Hufvudstad.
Var där på en mycket kort visit för att ta farväl av en nära och kär anhörig.

Fick lite tid till att utforska området kring Hötorget och hade såklart kameran med mig.

Här kommer ett litet urval:

Vackra hus finns det gott om. Älskar detta "tornet" med de vackra smidesbalkongerna.

Denna trappan ledde oss från vår lånade lägenhet ner till Hötorget, Sergels Torg, Sveavägen osv. (Som tur var fanns en rulltrappa och hiss att tillgå också)



En variant på pistolen med knut på pipan. Mot våld. Vi har en annan variant här i Götet på Avenyn.

Vackrare skylt vid en brandstation får man ju leta efter!



Samma brandstation på kvällen. Härlig mystisk känsla när staden nästan låg och sov.

Tunnelbanestationerna verkar vara i bättre skick än senast jag var i en. (30 år sen, jävlar vad tiden går fort!)

En sak som slog mig var den klara kontrasten mellan folket som satt och tog ett glas vin i de stora glasfönstren på Stadsteatern...



....och dom som uppehöll sig på "plattan".



Gick förbi en Maserati. Kände hur det drog att få provköra.
Men fick nöja mig med att stå bredvid och dregla.



 

Ibland höjer man blicken och ser nåt vackert. Har ingen aning om vad det är för byggnad.

Ibland lönar det sig att krångla in kameran genom stängsel o annat för att få en bild man tycker om.

Kyrkan där vi tog farväl.
Vila i frid kusin vitamin!

Carpe Diem!

Bangatan 10.

Läste i tidningen Centrum om huset på Bangatan 10.
Det är ett gammalt hus som hyresvärden vill riva för att bygga nytt, men byggnadsnämnden vill att det ska renoveras.
Beslut om huset ska tas i Mars 2012.

Funderade mycket på huset och insåg att jag egentligen aldrig har tittat på huset.
Inte tittat på riktigt.
Går ju förbi huset ofta, men då sveper man ju bara med blicken och tittar inte egentligen.

Tog kameran och gick dit.
Ställde mig och verkligen tittade på huset.
Så här ser det ut:

Bilden kanske inte alls visar hur fint huset är.
Men när jag stog där och tittade så kände jag bara att det skulle vara fruktansvärt att riva detta vackra hus för att ersätta med något nybygge.
Jag hoppas verkligen att beslutet blir att huset ska var kvar!

Det hade varit roligt att få komma in i huset och se hur det ser ut!

Carpe Diem!

Efter sommarvärmen kommer Kapten.

Den 14 September 2012 hittar ni mig på Liseberg.
Inte bland åkattraktionerna.
Inte vid spelen.
Inte på restaurangerna eller pubar.

Nej då står jag redo vid stora scenen och vämtar på Kapten Röd.
För nu är det klart att han spelar där.
För mig blir detta sommarens spelning.
Eller om Nationalteatern dyker upp i sommar så blir det en delad förstaplats!

Grattis Björn Axel Tage Nilsson, det går bra nu! Salut!

Carpe Diem!

Göteborg - en stad med nejsägare.

Det kan väl inte ha ungått någon att politikerna i Göteborg vill klubba igenom ett beslut om att krogarna inte får ha öppet till 05.00 längre, utan att dom ska stänga 03.00.

Jag kan inte med ord beskriva hur idiotiskt jag tycker att detta förslag är.
Vår stad är sveriges andra största stad.
Att då vara så bakåtsträvande att man vill gå tillbaka 20-30 år tillbaka i tiden, det fattar jag inte.

Mickey Dee, trummisen i Motörhead, slår huvudet på spiken när han i ett öppet brev att om förslaget kommer att klubbas så kommer svarttaxiverksamheten att öka, folk kommer att springa på svartklubbar.
På svartklubbar finns ingen kontroll på vare sig åldersgränser, alkohol droger osv.

Jag tycker att politikerna ska fråga sig själva om dom vill hitta sina söner och döttrar på en klubb i stan eller på någon suspekt svartklubb?
Och lura inte dig själv till att tro att dina närmaste inte skulle hänga på en svartklubb, herregud, vad gjorde vi på 80-talet, jo vi hängde på svartklubbar.

Vill du läsa hela Micke Dees brev kan du göra det här.

Carpe Diem!

För gammal.

Är superdepp idag så jag kollade på dom två avsnitten som har gått hittills på Top Model Sverige.
Kollade på ploaykanalen för jag har inte haft tid när det gått på tv.

Ja..det var väl som alla andra avsnitt av top modell oavsett land, men det som verkligen var jättestörande var detta frekventa användande av engelska i meningar precis hela tiden.

VARFÖR?

Är för gammal för det där antagligen.
Tycker det är så töntigt när dom ska försöka vara häftiga och plötsligt mitt i en mening: "It´s on bitches".

Det är ju inte sådär himla fierce liksom.

Nu fortsätter jag min superdepponsdag med "Real housewives of Beverly Hills".
BLÄ!

En viktig sak!

Efter branden i ett studentboende i Guldheden Göteborg så står det nu klart att 7-8 st av studenterna som drabbats inte har någon hemförsäkring.

Jag har hört många som säger att dom inte behöver en hemförsäkring, men jag säger alltid att det är en sån sak som man ska ta med i utgifter tillsammans med hyran.

För när det väl händer nånting så inser man hur bra det var att man ändå hade den där försäkringen.
Och speciellt om allting har brunnit upp eller brandskadats.
Det kostar att återställa ett hem med allt vad man behöver.

Har du inte en hemförsäkring så skaffa en!

Carpe Diem!

Here we go again.

Jag och yngsta dottern (snart 19) satt framför tv:n tidigare idag.
Vi brydde oss inte om tv:n så mycket egentligen utan den stog på och vi pratade om allt och ingenting.

Plötsligt blev vi bara tysta, riktade ögonen mot tv:n och lyssnade.

Sen tittade vi på varandra med stirrande blick.
Sen sa dottern: - Fan, nu blir vi fast igen!

Och det blir vi nog också när årets Big Brother kör igång.
För hur kasst det än verkar i början av säsongen så kommer man sen när det är slut sitta och titta på varandra och säga:
- Jaha, vad ska vi nu göra på kvällarna?

Pfffft...
Vilket hårt liv vi lever!

Carpe Diem!

Knivdåd i skolan.

Man kan ju bli mörkrädd för mindre.
En 10-årig flicka blev knivstucken i halsen av en (förmodligen) okänd gärningsman när hon var i skolan igår.
Hon går i Bergsgårdsskolan som ligger i stadsdelen Hjällbo utanför Göteborg.

Flickan är nu opererad och det är ingen fara för hennes liv.

Men alltså själva grejen..
Hon är i skolan.
Ett ställe där man är trygg i som förälder att lämna sitt barn
det går en flicka framför tio-åringen. När hon vänder sig om ser hon kniven i halsen, men hon ser ingen gärningsman.

Vad är det för en sjuk människa som utfört detta?

Hua!

Carpe Diem!

Tio ungar eller mer.

Tittar på Familjen Annorlunda.
Jag tycker nog allt att det kan finnas föräldrar som klarar detta med så många barn.
Men sen finns det dom som deltar i programmet som bara sätter upp en fasad utåt, för programmets skull.
Trist.

Jag tror att det är både fördelar och nackdelar med att vara medlem i en storfamilj.

En sak som jag reagerade på i förra programmet var en av familjernas föräldrar som sa att det kan verka som om allt är kaos när dom tex är på IKEA.
Fast för mig som har haft tre stycken barn att uppfostra tycker verkligen att det är kaos när man ser alla deras barn springa runt och hoppa i sängar o soffor och alla jagar någon annan igenom varuhuset.

Tror att disciplin kan bli en sak som man kanske eftersätter när man är så många.

Har jag verkligen rätt att kritisera?
Tja..det är ju inte konstigt att man tänker och tycker, och det är man nog medveten om att folk gör när man ställer upp i ett sånt program.

Med det sagt så måste jag ju ändå ge en eloge till dessa föräldrar som viger sitt liv åt sina barn.
För det finns många som ploppar ut det ena barnet efter det andra men som andra sen får ta hand om eftersom att dom själva inte är kapabla.

Carpe Diem!